lauantai 4. huhtikuuta 2020

Dag 17/ päivä 17

Nu har jag missat flera dagar! Dessutom har jag tappat räkningen hur många. Jag har haft en del skrivuppgifter och efter det är lusten att skriva lite till helt borta. Egentligen har jag inga aktuella uppgifter men jag försöker vara steget före för att nästa veckorna kommer att bli häftiga. Nästa vecka är min sista praktikvecka och jag ska jobba här i hemmaförsamlingen på fredag. Allra roligaste under veckan har varit att planera det. Vi bestämde även att jag ska spela in predikan i förväg så nu värmen jag bastustugan för att kunna hålla predikan (igen) i lugn och ro. 

Efter påsk ska jag tillbaka till jobbet. Skolan var alldeles för osäker om de lyckas att fortsätta med undervisningen och jobbet finns fortfarande kvar så bäst att fara dit så länge det finns. Efter det beslutet har jag hört från skolan att de ska fixa nåt sätt att ha undervisning. Därför lär jag inte ha tid för någonting annat. Det är synd för att jag har ett jätterolig slöjdprojekt på gång. Jag lovar att ha bilder på den imorgon, eller övermorgon.

------------------------------

Kamalasti muuta kirjoitettavaa, niin ei tahdo riittää virtaa tänne. Tänään on kuitenkin läes vapaapäivä. Aion kuitenkin tehdä saarnan äänityksen, niin saan sen pois alta. Lämmitän mökin sitä varten, niin ei tarvi täällä talossa häiritä muita mölinällä. (Saarna ei ole mölinää, mutta voi olla, että mölisen äänenavauksen.)
Aamulla esikoinen meni pikkukoiran kanssa lenkille. Isompi on tottunut, että hän saa mennä mukaan, ei pikkukoira. Kamala järkytys. Onneksi kuopus keksi, että nyt voi ottaa esille lempilelun, jonka pikkukoira aina raatelee rikki, eikä sitä voi oikeastaan koskaan käyttää. Sen jälkeen kävin itse isomman koiran kanssa hangella. Kummasti se kantaa koiraa, ei minua. Tai kantoi kyllä, kunnes ei enää kantanut. Koiran kanssa saa kyllä olla varovainen hangella, etteivät loukkaa tassuja.

Ei kommentteja:

Lähetä kommentti

Ilahduta kommentillasi sekä minua että kanssalukijoita. Kommentit ovat blogin ainoa polttoaine.